nu kör jag.

dags att börja om igen, vill verkligen inte. men jag måste.
kan inte leva såhär, instängd, sårad, förkrossad och någon helt annan.

jag vet att jag får skylla mig själv, men det är inte alltid lätt.
jag är inte den starkaste, men jag tar mig upp igen.

just nu känns det som att tre av de finaste jag vet har huggit mig rätt i hjärtat och det gör så ont, jag vill bara försvinna. aldrig titta på de människorna igen, men en utav dom är typ min ängel. min bror.

släpper aldrig taget men jag är så sårad, kan knappt se honom i ögonen.
det är inte hans fel, men ändå...

jag tänker försvinna ett tag, men vart ?

vill bara bort, bort från dig. du förstör allt, mår bara dåligt av att ha dig i närheten . och nu ska jag bli fri, du är min drog och jag ska bli "drogfri" nu.

det bästa och värsta som har hänt mig. efter detta har du inte hänt mig, när jag är "ren" är du bara en i mängden. och det kan jag lova dig.

det du har gjort mot/med mig är inte okej, och det är inte okej att jag går på all din skit.
du är hemsk, en hemsk människa.
och det vet du, vet bara inte hur du kan leva med det?

men jag kommer ta mig upp, utan dig. för med dig faller jag bara ner. och det är slut med detta nu, du kan inte köra med mig längre.




sofiaandreaandersson, 1995/06/12 ♥

jag älskar mig själv, men inte den jag blir med dig.
och man ska ju älska sig själv? så försvinn.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0