.

är så trött.
jag är helt utmattad av allt tänkande och all skit som pågår.
orkar verkligen inte.

att gå fram och tillbaka mellan att vara och inte vara. det är någonting som jag finner mycket frustrerande och utmattande...

vet inte vart jag står och vem/vilka jag har bredvid mig.
just nu har jag fyra vänner som jag känner kommer finnas där när jag behöver dom, som inte kommer svika.

och visst man behöver inte många för att vara lycklig men jag önskar att saker var som förr, när jag skrattade och log och menade det varje gång. man behövde inte göra sig till eller någonting, jag känner ibland att det går för långt.
men jag kommer stå fast vid den jag vill vara och jag har rätt taktik och rätt vänner för att hjälpa mig bli den jag en gång var, så jävla tråkigt att behöva sortera bort folk man upptäcker falskhet hos. de man trodde att man ade bredvis sig sår egentligen tjugo meter bort.

men jag är sofia, och det är henne jag kommer fortsätta vara. jag har mina principer och tycker folk att det är fel så är det deras problem, jag är mig själv och ingen kan ändra på mina åsikter eller någonting utan att jag vet till 100% att det är någonting jag själv vill.