.

det är faktiskt rätt farligt har jag förstått, det gör ont är jobbigt och får en att vilja dö.

det är små stenar som samlar sig i njurarna när man inte går på toaletten så ofta som man egentligen behöver.

den tredje augusti 2010 ick jag ont i magen, trodde det var mensvärk så jag tog bara en värktablett.

sen sov jag hos min dåvarande pojkvän eller vad man nu ska kalla det.

jag var vaken hela natten och hade så jävla ont till slut somnade jag vid fyra för att jag var så jävla trött av att gråta.

men jag vaknade klockan sju och gick upp och frågade hans mamma vad jag skulle göra för jag spydde galla också, så hon tyckte att jag skulle ringa sjukvårdsupplysningen. då gjorde jag det och berättar vad som har hänt vart jag har ont och så. hon i telefonen säger - ring en ambulans direkt, du har inte tid att vänta. för det kan vara blindtarmen och spricker den kan du dö.

så vi ringde ambulansen och mamma kom ner och åkte med mig, dom tog in mig med syrgas och grejer, gjorde ultraljudsröntgen och jag hade så ont av den så jag spydde massa grönt slem och sånt äckligt.

sen la dom in mig, med en sån där slang i armen. ajajaj, lägger upp bild på det sen.

låg inne i fyra dagar med grova smärtor hela tiden i stort sätt.

har fortfarande denna sjukdomen och ibland så kan jag helt plötsligt bara få jätte ont, det är verkligen inget roligt. det gör nästan ännu ondare än att få sitt hjärta krossat.

njursten önskar jag inte ens min värsta fiende, eller jo det gör jag faktiskt.

min arm första dagen.

den bruna pricken är ungefär lika stort som ett ganska stort korn pärlsocker.

den har jag kissat ut, asso ut genom mitt urinrör kom den jätte stenen. det gjorde ont ska jag säga.

ville bara säga detta !